Farmakologiska effekter
Vem skulle inte önska sig obegränsade resurser i form av tid och pengar i sin strävan mot sitt mål? Denna retoriska fråga tar oss snabbt tillbaka till verkligheten, och vi inser att vi bör hitta effektiva sätt att hushålla med de begränsade medel vi de facto har tillhanda. Att onödigt slösa medel genom att låta oss styras av önsketänkande och illusioner, snarare än den mer begränsande verkligheten, är således något vi bör försöka motverka, d.v.s. inhibera.
Vi skulle helt enkelt vara förtjänta av att då och då sörpla i oss en god dos av en effektiv illubitor, hur besk denna medicin än må smaka. Illubitorn innehåller nämligen en verksam substans med metaforisk farmakologisk effekt i form av inhibering av den ännu svagt kartlagda nervbana som är nödvändig för uppkomsten av illusioner. Det enda man med säkerhet känner till så långt är att denna nervbana har synaptiska kopplingar till det dopaminerga belöningssystemet, …och en hel del förgreningar in mot lugnande parasympatiska receptorer.
Även om den med begränsade medel kan ha stor långsiktig nytta av illubitorn, så medför dessa kopplingar och förgreningar tyvärr vissa biverkningar som bör statueras klart på bipacksedeln:
”Innan du tar denna medicin, bör du känna till att du initialt kan uppleva övergående biverkningar i form av lätt ångest och missmodighet”.
Grundläggande princip
Det finns naturligtvis ingen blisterförpackning med 100mg illubitorkapslar att köpa på apoteket, men väl en utarbetad process och princip som ger samma effekt. Processen brukar kallas vetenskaplig metod och principen bygger på falsifiering. Det ideal som de flesta forskare anser att forskning bör bedrivas enligt, men inte alltid görs då även forskare är människor med dopaminerga och parasympatiska nervsystem, har fundamentalt formulerats av vetenskapsfilosofen Karl Popper (1902-1994). Hans filosofi går helt enkelt ut på att ingen hypotes, teori eller modell, som gör anspråk på att förklara verklighetens funktion, kan bevisas, utan endast motbevisas genom just falsifiering.
Omsatt i praktiken på forskningslabbet, betyder det att god vetenskap endast kan handla om hypoteser och teorier som kan falsifieras genom väl valda experiment utformade just för detta, snarare än för att ”bevisa” något. Det experimentella utfall den rådande hypotesen förutspår måste helt enkelt uppnås när experimentet utförs, annars är det hög tid att uppdatera eller förkasta sin hypotes.
Fram tills denna filosofi fick brett genomslag, användes en okej men betydligt mindre effektiv variant av den vetenskapliga metoden, nämligen att styrkan hos en hypotes eller föreställning huvudsakligen bygger på antalet bekräftande observationer. Exempelvis var vi väldigt länge övertygade om att ”alla svanar är vita” baserat på otaliga observationer, tills den dag en svart svan graciöst gled in i dammen fullständigt ovetande om att just ha visat på styrkan av falsifiering. Man kan fråga sig hur länge vi skulle varit kvar i våra illusioner om inte denna svan, av oklar anledning, bestämde sig för att göra en avstickare.
En medicin för alla
Många med hyfsat välskött etisk kompass i såväl affärsvärlden som, i måhända mindre utsträckning, politiken har gjort klokt i att anamma bruket av den illubitor de kunnat se med fördel nyttjas av forskare, med kompasser i samma skick, som håller till i universitetskvarteren. Kanske vore det att ge lite för mycket kred att nämna vetenskaplig metod rakt av, varvid motsvarande beteckningar såsom ”kill your darlings” och ”fail early (with dignity)” uppkommit. Bland läkemedelsbolagen, en typ av bolag där utvecklingen tar lång tid och kostar jättemycket, kan du genomgående höra önskan om ”early attrition”, och åtminstone ett av dessa har tidigare delat ut fet bonus till den som kommit på bra experiment att åstadkomma detta. Oberoende av vad det kallas, så innefattas till syvende och sist samma essentiella steg som i den vetenskapliga metoden:
- Formulera en hypotes eller affärsmodell baserat på vad du vet.
- Gör prediktioner om output om denna modell skulle köras.
- Identifiera de billigaste och minst tidkrävande experiment du kan göra eller sätt att köra modellen.
- Gör ett experiment eller kör modellen på ett av dessa vis (även om det bär emot!).
- Baserat på jämförelse mellan prediktion och utfall, uppdatera hypotesen eller gör nästa experiment.
Det finns många exempel på lovande projekt, med rätt målsättning utifrån behjärtansvärt nyttiggörande, som aldrig lyckades nå hela vägen fram. Om du befinner dig i en sådan otacksam situation och inte kan se att det funnits något relativt billigt test eller okomplicerat experiment skulle ha fått dig att hoppa av långt tidigare, så kan du åtminstone känna förtröstan av att du gjort vad du kunnat och hoppa upp på hästen igen. Om du däremot känner efterklokhet och förstår precis vilken illusion som kunde ha falsifierats, så överväg gärna att ta lite av illubitorn inför nästa omgång.
Ockham Technologies är grundat utifrån en målsättning att tillhandahålla produkter som bidrar till långsiktigt och hållbart allmänt nyttogörande. Vägen fram under utveckling av sådana produkter är regelmässigt krokig, men vi är övertygade om vilken medicin som gör den betydligt rakare.
Användningsområde
Illubitorn är utmärkt att ha till hands när man definierat sin målsättning och stakat ut en plan att nå dit. Med andra ord, när man definierat en strategi som vilar på en arbetshypotes och behöver hjälp att hålla sina illusioner på mattan när denna testas.
Men, hur vet jag då att jag valt den bästa strategin och arbetshypotesen för att på bästa vis ta mig mot målet?
I nästa artikel kommer just denna fråga att behandlas och hur svaret därpå kopplar ihop med namnet vi valt att ge vårt företag, en ytterligare princip kopplad till vetenskaplig metod – Ockhams rakkniv.
