Så påverkar PPWR dina förpackningar och logistikval

Vad är ”PPWR regulation” och hur möter du kraven?

Du har säkert hört talas om PPWR förordningen (PPWR regulation). Den nya EU-förordningen om förpackningar och avfall som snart träder i kraft. Men vad betyder det egentligen för dig som jobbar med inköp, drift eller hållbarhetsarbete i en verksamhet där plastförpackningar, flaskor och dunkar är en självklar del av vardagen?

Det korta svaret? Mer ansvar.

Det lite längre svaret? En chans att göra om – och göra rätt.

Kort sammanfattat

PPWR är EU:s nya regelverk för förpackningar som ställer högre krav på återanvändning, återvinning och spårbarhet. Företag som använder engångsförpackningar måste anpassa sig till nya standarder, inklusive märkning, materialval och system för cirkulära flöden. Förändringen kräver en strategisk omställning – från inköp till hela livscykeln för förpackningen.

Vad är PPWR regulation – och varför spelar det roll?

PPWR regulation står för Packaging and Packaging Waste Regulation. Det är EU:s nya regelverk för förpackningar – framtaget för att minska mängden avfall, öka återanvändningen och driva fram en mer cirkulär ekonomi. Det ersätter det gamla direktivet och omfattar hela EU:s inre marknad.

Reglerna gäller alla företag som producerar, distribuerar eller använder förpackade produkter – oavsett bransch. Det här är alltså inte ett specialregelverk för livsmedel eller konsumentvaror. Har du engångsförpackningar i din verksamhet? Då berörs du.

Vad säger reglerna – och vad är på väg?

PPWR är omfattande, och innehåller ett flertal förändringar som rullas ut successivt från 2025 och framåt. Här är några av de mest relevanta kraven:

  • Återanvändningsmål inom B2B. Företag som säljer produkter till andra företag måste uppfylla tydliga kvoter för återanvändningsbara förpackningar. Det gäller särskilt sektorer med stora volymer, som industri, kemi och rengöring.
  • Förbud mot onödig förpackning. Förpackningar får inte innehålla mer än 40 % tomt utrymme. Dubbelpackningar (exempelvis flaskor i extra kartong) begränsas kraftigt.
  • Krav på återvinningsbarhet i praktiken. Det räcker inte att förpackningar kan återvinnas – de måste återvinnas i verkligheten, i de system som finns idag. Det utesluter många typer av sammansatta material, färgad plast och limförslutna förpackningar.
  • Standardiserad sorteringsmärkning. Alla förpackningar ska märkas med symboler som är enhetliga i hela EU – både på huvudförpackningen och sekundärförpackningen. Det ska vara lätt för användaren att sortera rätt.
  • Utökat producentansvar (EPR). Producenter får fullt livscykelansvar – från design till återvinning. Det innebär ökade kostnader om förpackningar inte uppfyller kraven, men också incitament för att minska avfall.
  • Digital spårbarhet. Förpackningar ska kunna kopplas till produktinformation och avfallshantering via t.ex. QR-koder. Det ger ökad transparens – men kräver också bättre systemstöd och planering.
  • Materialrestriktioner. Vissa material förbjuds helt i engångsanvändning, inklusive vissa former av PVC och fluorbaserade beläggningar. Färgat plastmaterial och icke-avlägsningsbara etiketter är i många fall inte längre tillåtna.

Sammanfattningsvis: det räcker inte att byta material. Det krävs att hela systemet kring din förpackning fungerar cirkulärt – tekniskt, logistiskt och juridiskt.

Från engångsförpackning till cirkulär strategi

I många branscher är det fortfarande standard att varje förbrukad produkt innebär ytterligare en plastförpackning – oavsett om det är en dunk, flaska eller burk. Det har varit praktiskt, snabbt och billigt.

Men i ett system där varje engångsförpackning nu ska kunna spåras, bedömas och kanske till och med förbjudas – blir det tydligt att förpackningen inte är en eftertanke. Den är en strategisk komponent.

Verksamheter som arbetar med lokalvård, kemikalier eller facility management kommer att behöva gå från att tänka i inköp och logistik – till att tänka i cirkulära flöden och systemeffektivitet.

Cirkularitet – mer än bara miljönytta

Att arbeta cirkulärt innebär inte bara att följa lagstiftningen – det skapar också värden för verksamheten. Färre förpackningar att hantera, mindre avfall, färre transporter och bättre arbetsmiljö. System för återfyllning och automatiserad dosering skapar inte bara minskat spill – de skapar kontroll.

Cirkularitet är inte en kostnad. Det är en investering i förutsägbarhet och långsiktighet. När du har kontroll över dina flöden och vet att dina förpackningar uppfyller kraven – minskar risken för avbrott, avfallskostnader och framtida sanktioner.

För vissa företag upplevs PPWR som ett hot – inte för vad det kräver, utan för att det ruckar på gamla vanor. För andra är det ett tillfälle att modernisera.

Hur påverkar det din verksamhet?

Om du hanterar stora mängder engångsförpackningar, särskilt inom vätskor eller kemikalier, kommer PPWR att kräva förändringar. Det är inte längre möjligt att fortsätta med förpackningar som inte går att spåra, återanvända eller återvinna.

Dunkar, flaskor och hinkar som i dag ses som praktiska kommer behöva ses över – både utifrån material, form och system. Att inte agera kan få ekonomiska konsekvenser, särskilt när upphandlare börjar ställa hårdare krav.

Det betyder också att upphandlingar förändras. Fler kommuner och företag kommer börja ställa krav på återanvändningsgrad, märkning och spårbarhet i sina inköp. Det gör att cirkulära lösningar kan bli ett konkurrensmedel – inte en kostnad.

Så implementerar du ett cirkulärt förpackningssystem

Att anpassa sig till PPWR handlar inte om att byta ett par dunkar – det handlar om att bygga system som är skalbara, dokumenterade och spårbara. Här är några nyckelprinciper:

  • Designa för återfyllning. Undvik engångsflöden genom att arbeta med system där samma förpackning kan fyllas och spåras flera gånger.
  • Standardisera. Ju färre varianter på dunkar och flaskor – desto enklare att hantera logistik, märkning och återanvändning.
  • Digitalisera. Använd QR-koder, batchnummer eller digitala plattformar för att säkerställa att spårbarhet inte bara är möjlig – utan enkel.
  • Utbilda personal. Förpackningar hanteras av människor. Om inte rätt kompetens finns internt kommer flödet fallera – oavsett hur bra systemen är.

Vad kan du göra redan idag?

  1. Kartlägg era nuvarande förpackningslösningar. Vad använder ni? Vilka material? Hur mycket går till avfall?
  2. Identifiera flaskhalsar för cirkularitet. Vad i ert nuvarande system förhindrar återanvändning eller återvinning?
  3. Utforska återfyllning och slutna system. Kan ni dosera på plats, utan att transportera dunkar? Kan ni återanvända befintliga förpackningar i ett systematiskt flöde?
  4. Ställ krav bakåt i kedjan. Prata med era leverantörer. Vilka av deras förpackningar uppfyller PPWR-kraven? Vilka gör det inte?

Sammanfattning

PPWR är mer än en lagändring – det är ett skifte i hur vi tänker på förpackningar. Från något praktiskt och passivt, till något strategiskt och aktivt.

Det är också ett kvitto på att hållbarhetsarbete inte längre är något som sker vid sidan av affären, utan mitt i den. För företag som vill ligga steget före är det här ett tillfälle att ta tag i gamla flöden, bygga in cirkularitet och visa att hållbarhet inte bara är en vision – det är en konkret och mätbar del av affären.

Frågan är inte om ni påverkas – utan hur ni väljer att agera. Och när.

Dela med dig: